Viva la vida en Valencia

Idag sa jag hej och hejdå till min andra hälft, det var lite extra sorgligt på ett konstigt sätt. Vi ses ju om två månader igen, ungefär så lång tid det brukar gå mellan gångerna, men bara för att jag skall till Spanien så känns det lite extra. Som om tiden är lite längre bort än vanligt. Men sen när vi äntligen ses igen så är allt som vanligt, vi är bara lite brunare och lite rikare på livserfarenhet och upplevelser. Vi följer alltid varandra, min andra hälft och jag.